Thank You
Jag trodde semestertider var all crowded.
Tydligen inte.
1300 besökare och klockan är 12.
Det är illa.
Jag är förrövrigt hungrigast i världen.
En timme till lunch.
Avbrott.
Tyskar alltså.
Babblar om helt ovärda saker,
på tyska!
Det var ett år sedan, hallå?!
Jag har ingen tysk flagga för jag inte
är skillad, got it?
Avbrott igen.
Jag är ensam.
Folk lämnar mig.
Lunch är tydligen uppskattat.
50 minuter kvar.
Igen
12 jävla biljetter skulle dom ha.
Förbokning?
För att prata ännu mer jobb,
jag tog emot fem hundra i ogilltiga pengar igår.
Jag vet inte vad jag ska göra.
Det är ju sämst i världen.
Jag har haft diffar i kassan hela veckan.
Så jag vågar inte säga något.
Och igen.
Okej, tjugo minuter långt inlägg.
Sis tyckte bara det var okej att blogga om jag
hälsade får henne, så, det gör jag väl då.
Jag tänkte ringa till Sara sedan.
Vi har haft noll kontakt sedan studenten känns det som.
Utnyttja hennes bil kanske jag också gör.
Eller, nej, jag gillar att åka buss.
När tiderna stämmer.
Okej, 25 minuter kvar.
Matmatmatmat .
