poetic tragedy

Jag kan officiellt gå ut med att jag ogillar
filosofi något enormt!
Jag sitter och halvsover sammtidigt som jag försöker få in
 ett trettiotal sidor i huvudet till morgondagens prov.
Det är ingen ide att ens lägga ner tid på det känns det som.


Ganska opepp dag i övriga fall också.
Svenskan gick åt skogen,
borttappande, dåliga improvisationer
och famförallt tiden är vad som tog kol på det betyget
kan jag nog tro.
Matten var mest flumm med Sara och Robin.
Mer tragiskt då det tog hela lektionen att lösa första talet
på den så fint ihopsatta sammanfattningen av kapitlet.
Gipsning med Sis resten av skoldagen.
Helt ovärt, eftersom vår skulptur blir helt fail!

Efter det, klippning.
Då måste jag dela med mig av min hatkärlek till frisörer.
Hela grejen är mysig enligt mig, pratet om oväsentliga saker,
mysig musik och pillning i håret.  ganska okej om ni frågar mig.
speciellt det sistnämnda!
Ogillandet kommer när en centimeter blir fem och hela håret
är för kort, när frisören tror sig veta precis hur man borde se ut
och allt slutar med att man klipper till det själv när man kommer hem.

Nu är jag nöjd. Min frisör lyssnar. Hon gör som man säger.
Hon kommer med tips. + att hon avgudar mitt hår.
"Gud vad fin du var i håret!" Men, ska jag avbeställa tiden så jag får
använda mina pengar till annat eller ?
Jag menar, jag har inte klippt mig på sisodär sju månader.
"ditt hår är väl inte så slitet!" Men, nehee ! Klart som tusan det är
med min tortyr.
Hon har fått mig att överväga klippning lite oftare.

Nu är min paus över.
Jag måste fortsätta med hypoteser, falsifieringar och allt vad det heter.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0