Quiet Street

Jag skrev världens inlägg.
Vad tror ni händer? Jo, strömmen går.
Så, här hemma satt jag, ensam.
Mami var i Vimmerby, Emil är och festivalar.
Kul liv helt enkelt.
Jag tog, istället för att blogga klart, tag i mina
studentpresenter och blommor.
Jag har garanterar världens bästa familj och vänner.
Tack alla, tack,tack,tack.

Studentmössan fick sig en läsning också.
Man får en konstig känsla i kroppen.
Vi kommer aldrig vara tillsammans som SP'05 igen.

För att ge lite uttdrag från mitt förlorade inlägg.
-  +- 0 i kassan, jag lär mig ser ni!
-  en timmes övertid i det fruktade glassståndet.
bortsprugna småflickor, som jag förövrigt "räddade"
från ensamheten i den stora parken.
Nej, men jag fattar inte hur lärare kan släppa en klass på
30 pers ensamma, ni skulle se vad rädda de var.
Plus att en var sjuk och skakade massor.
-  Chill med Sis i Törnrosdalen. Hon har bästaste jobbet
som jag tog del utav. Smaka om alla kakor/pajer/bakelser
smakar bra. Det ni flickor och pojkar är bra förmåner.

Jag ska försöka få igång min dator igen.
Jag tror inte den riktigt tålde strömavbrottet.

Hämta mitt festivalarmband borde jag.
Jag måste ju komma lite i stämning,
jag menar, jobb två av tre dagar. det är inte bra.
Kvällar och nätter? JES SIR!

G'night!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0