storytellings

Så sant som det är sagt.
Jag fick inte min blekning.
Istället fick jag rotfyllning.

Hur i hela friden gick det till kan man tänka.
Here's the story.

Mitten av nittiotalet, vanlig varm helg.
Transportmedel, Cykel.
Uppdrag, Spionera.

Inte mycket kunde gå fel, vi var barn så att säga.
Skrattade, larvade runt och så vidare.
Helt plötsligt stannar min cykel, bara sådär.
Jag voltar, magen in i styret, ansiktet skrapas mot backen,
cykeln kommer efter, landar över mig.
Allt blir svartvitt och uppochnervänt, tro mig, jag talar sanning.
Blir bärd hem, inlastad i en bil med färdriktning Vimmerby.
Väl framme kommer en skörterska och säger att de inte har öppet.
Mami blir arg, jag menar who can blame her?
Västervik är nästa stopp.

Blir erbjuden rullstol, aldrig i livet tänkte jag, jag kan ju gå.
Får ett rum, blir undersökt och hela proceduren.
Hjärnskakning och istortsätt utslagna framtänder blev diagnosen.
Dock är det enda jag kommer ihåg,
"Skulle du inte varit hjälm skulle du inte suttit här"
I efterhand, varför cyklar jag inte med hjälm?

Natten, kan inte ligga ner, kan inte sitta upp, smärta!
Sköterskan kommer in varje kvart och kollar på massa 
maskiner och tar pulsen och allt vad hon gjorde.

Dag två, sjukhus. 
Jag såg mig i spegeln. 
Freaked out, 
grät lite. 
fick åka hem. 

Vecka ett,
Var tvingad att vara hemma från skolan. 
var tvingad att äta, ja, inget. 
Blåbärssoppa, fruktsoppa, nyponsoppa,
vet ni hur mycket soppor det finns? 
Tykte mest synd om mig själv, hade två, tre cemtimeter långa
tänder, sårskorpor runt hela munnen, svullnad, läspade. 
Blev bästa vän med målarböcker.

Vecka två,
Skola. 
Fick ge upp mina soppor mot barnmat. 
Hade en egen mixer i matsalen. 
Härifrån kommer min nuvarande potatismosfobi,
som jag så smått håller på att komma över.

Fem år senare,
Miljoner tandläkarbesök rikare. 
Skulle få tandställning, i två och ett halvt år!
Jag hatade det. 

Fem år och sju månader senare,
Tandställningen blev historia. 
Alla var chockade över hur fort mina tänder ändrade sig.
Jag var glad igen, gillade för första gången mina tänder. 
Log som en vanlig person, för första gången.

Åtta år senare, nutid. 
LIVRÄDD !

So now you know.