storytellings

Mtt rum är städat.
Datorn är tagen.
Jag är nervös.

"Vi får hoppas att inget har slått ut hårddisken"

Vadå hoppas?
Hela mitt liv är bilder.
På riktigt alltså.
Jag skulle inte klara mig utan dom.
Studentbilderna till att börja med.
Jag har inte ens haft chansen att kolla igenom alla.
Bal och klassen över huvudtaget. sommrar, fester,
projektarbetet, resor, jul, kalas, allt.
Minnen helt enkelt.
Jag kommer bli deprimerad om han ringer och säger att
det inte finns något att göra för att rädda dom.

En ny dator blir vi så gott som tvugna att köpa iallafall,
sa han, den smarta.

Grattis och hejdå till ett par tusen.
Mami ?